Konsument

Att sätta pris på en hönas liv

Allt fler konsumenter handlar miljömedvetet. Man vill också att djuren ska ha haft ett bra liv med möjlighet till naturligt beteende. Om man som sådan konsument hittar ekologiska ägg i affären tvingas man dock konstatera att de kostar nästan dubbelt så mycket som de vanliga äggen - och kanske ännu mer om man jämför med äggflaken som står staplade på lågprispallen vid ingången. Kan de vara värda det? Och är det inte någon som skor sig på det här?

Den lilla hönan är ett djur som varit lätt att industrialisera. Stapla på varandra i burar, där hönsen har ca en yta stor som en A4 att leva på, strikt styrning av artificiellt ljus och mörker, exakt foderåtgång och schemalagd livstid. Denna produktion har gjort ägget till ett lågprislivsmedel och lockvara.

Ca 40 % av Sveriges hönor lever i burar, resten är frigående hönor. Sex procent av hönsen är ekologiska höns. Den största skillnaden mellan ekologiska höns och andra frigående höns är att de får gå ut i vanligt dagsljus på stora gräsbevuxna ytor och äter ekologiskt foder som är odlat utan bekämpningsmedel och handelsgödsel och som garanterat inte innehåller genmodifierade råvaror, GMO. Riskerna med att sprida organismer där människan manipulerat generna är idag okända.

Bilden av en gårdssprättande höna ligger många svenskar varmt om hjärtat. Ägget med en gula färgad av ivrigt pickande i gräs och bland buskar. I en opinionsundersökning genomförd av jordbruksdepartementet säger sig 90 % av konsumenterna vara villiga att betala mer för ägg från hönor som går fritt.

Det ekologiska ägget är det som idag mest liknar det ägg många konsumenter ser framför sig, dvs från höns som går fritt och pickar på marken utomhus. Så nära Sörgårdsägget som det går att komma med moderna krav på foder, hälsa och kontroll. Ekologiska hönor har rätt till naturligt dagsljus och utevistelse i bevuxna rastgårdar, och även vintertid ska de kunna leta efter föda på det sätt de är programmerade av naturen att göra. De ska kunna rengöra sin fjäderdräkt i sandbad och sitta och sova på pinnar. Och för allas vår skull ska de inte äta foder av genmodifierade råvaror. Tyvärr kan vi inte ge dem en hel lagårdsbacke att sprätta själva på, men de har bättre med utrymme än alla andra hönor i modern produktion.

Givetvis kostar det här. Ekologiska äggproducenter har valt att ta fram en kvalitetsprodukt med höga etiska värden. Så egentligen är det ekologiska ägget inte så dyrt. Sätter man dessutom priset i relation till en månadslön på t ex 17 000 kr känns det än mindre dyrt. För att tjäna ihop till ett ekologiskt ägg behöver vi arbeta två minuter istället för en minut för ett ägg från en burhöna. Den ekologiska äggproducentens merkostnader för foder, större ytor och utomhusvistelsen går jämt upp med det merpris de tar ut.

Hönsfodret är en av de största merkostnaderna i ekologisk ägg produktion. Spannmålet i fodret odlas utan användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel. Skulle alla svenskar äta ekologiska ägg skulle det spridas mindre bekämpningsmedel på svensk åkermark
Risken att dricksvattnet, sjöar och hav påverkas negativt av bekämpningsmedel och handelsgödsel minskar. För att fler hönor ska få möjlighet att vara utomhus behövs större efterfrågan. Du som konsument/ handlare har störst möjlighet ett påverka utvecklingen. Idag står producenter på kö för att leverera ekologiska ägg, men packerier och butiker är lite restriktiva med att ta emot fler ekoägg, då man anser att efterfrågan är för otydlig. Idag produceras dessutom ett överskott av ägg i Sverige och det är kostsamt att exportera överskottet.

Varför ekologiska ägg?

Det svenska ägget (lite generell äggfakta)

Recept